Så använder du kalkylatorn
- Skriv in Kassaflöden (år 0, 1, 2 …) separerade med kommatecken. Första värdet är investeringen och anges med minus. Använder du decimaler, skilj talen åt med semikolon: -10000; 2500,5; 3000.
- Ange Återinvesteringsränta (för MIRR), den ränta du realistiskt kan få på pengarna som kommer tillbaka.
- Läs av Internränta och jämför med ditt avkastningskrav.
- Kontrollera Modifierad internränta (MIRR) och Enkel återbetalningstid innan du bestämmer dig.
Vad internräntan betyder
Internräntan är den diskonteringsränta som gör att nuvärdet av alla kassaflöden blir exakt noll. Enklare uttryckt: det är den årliga avkastning som projektet ger på det kapital som fortfarande är bundet i det.
0 = Σ CF_t ÷ (1 + IRR)^t- CF_t = kassaflödet år t (år 0 är oftast investeringen med minus)
- IRR = internräntan, som kalkylatorn hittar genom att pröva sig fram
- t = årets nummer, 0, 1, 2 …
- MIRR = (FV av inbetalningar vid återinvesteringsräntan ÷ PV av utbetalningar)^(1/n) − 1
Ligger internräntan över ditt avkastningskrav, till exempel räntan på ett lån eller vad du räknar med att få på börsen, är investeringen lönsam enligt kalkylen. Ligger den under bör du tänka om.
Exempel: 100 000 kr med stigande inbetalningar
Du investerar 100 000 kr och får tillbaka 25 000, 30 000, 35 000 och 40 000 kr under fyra år. Internränta blir 10,48 %. Totalt nettokassaflöde är 30 000 kr och Enkel återbetalningstid 3,3 år.
Med en återinvesteringsränta på 4 % blir Modifierad internränta (MIRR) 8,18 %. Kan du placera inbetalningarna till 8 % stiger MIRR till 9,6 %, medan internräntan är oförändrad.
Kommer samma belopp i omvänd ordning, 40 000 kr först och 25 000 kr sist, blir internräntan 12,44 % och återbetalningstiden 2,8 år. Samma totala summa, men tidiga pengar är värda mer.
IRR jämfört med MIRR
Den vanliga internräntan förutsätter i praktiken att varje inbetalning kan återinvesteras till samma höga ränta. För ett projekt med 20 % internränta är det sällan realistiskt.
MIRR ersätter det antagandet med den återinvesteringsränta du anger, till exempel sparräntan eller din förväntade avkastning på fonder. Därför ligger MIRR oftast närmare det du faktiskt får och är bättre när projekt med olika längd ska jämföras.
Så använder du resultatet
Jämför internräntan med ett tydligt krav: räntan på lånet du tar för investeringen, avkastningen på ett säkrare alternativ eller företagets kapitalkostnad. Ju osäkrare kassaflöden, desto större marginal bör du kräva.
Vid val mellan projekt i olika storlek kan internräntan vilseleda: 30 % på 10 000 kr ger mindre än 15 % på en miljon. Kontrollera därför också värdet i kronor med nettonuvärde-kalkylatorn och tiden till break-even med återbetalningstid. För en enkel tillväxttakt mellan två värden passar CAGR.
Vanliga misstag och begränsningar
- Investeringen skrivs som ett positivt tal; då finns ingen internränta att hitta.
- Ett år utan kassaflöde hoppas över i stället för att skrivas som 0, vilket förskjuter alla år.
- Kassaflöden som byter tecken flera gånger kan ge flera möjliga internräntor; lita då hellre på nettonuvärdet.
- Kalkylatorn räknar med ett kassaflöde per år i slutet av året och tar inte hänsyn till skatt, inflation eller risk om du inte själv har räknat in dem.
Vanliga frågor
Vad är en bra internränta?
En som tydligt överstiger ditt avkastningskrav med hänsyn till risken. Ett riskfyllt projekt bör ge en betydligt högre internränta än en räntefri eller låg risk-placering.
Kan internräntan vara negativ?
Ja. Om summan av inbetalningarna är mindre än investeringen blir internräntan negativ, vilket betyder att du förlorar pengar även utan att räkna med ränta.
Varför kräver kalkylatorn både negativa och positiva kassaflöden?
Internräntan är den ränta där nuvärdena tar ut varandra. Om alla flöden har samma tecken kan summan aldrig bli noll och det finns ingen internränta.
Är internränta samma sak som ROI?
Nej. ROI jämför total vinst med insatsen utan att ta hänsyn till tiden. Internräntan är en årlig avkastning som räknar med när pengarna kommer.
Vilken återinvesteringsränta ska jag ange för MIRR?
Den ränta du realistiskt får på pengarna som kommer tillbaka, till exempel sparräntan eller räntan på ett lån du kan amortera. Är du osäker, använd samma värde som din kalkylränta.