Så använder du kalkylatorn
- Ange Startinvestering, vad investeringen kostar i dag.
- Fyll i Kassaflöde per år, den årliga besparingen eller extra intäkten.
- Ange Kassaflödets tillväxt per år om besparingen väntas öka, till exempel när elpriset stiger, och din Diskonteringsränta.
- Läs av Återbetalningstid och Diskonterad återbetalningstid, och följ året i tabellen under Ackumulerat diskonterat.
Enkel och diskonterad återbetalningstid
Den enkla återbetalningstiden, även kallad pay off-tid eller payback-tid, räknar hur många år det tar innan summan av kassaflödena är lika stor som investeringen. Den är lätt att förstå men bortser från att pengar i framtiden är värda mindre än pengar i dag.
Återbetalningstid = Grundinvestering ÷ årligt kassaflöde- Formeln gäller när kassaflödet är lika stort varje år; med tillväxt räknar kalkylatorn år för år
- Diskonterat kassaflöde år t = CF_t ÷ (1 + r)^t
- r = diskonteringsräntan i decimalform
- Delår räknas fram linjärt inom det år då investeringen har tjänats in
Den diskonterade återbetalningstiden räknar först om varje års kassaflöde till dagens värde med din kalkylränta. Därför blir den alltid lite längre, och den ger en mer rättvis bild om pengarna annars hade kunnat ge ränta.
Exempel: 150 000 kr som sparar 18 000 kr om året
Du investerar 150 000 kr i till exempel solceller som sänker elräkningen med 18 000 kr per år. Återbetalningstid blir 8,3 år. Efter år 8 saknas 6 000 kr, och under år 9 går investeringen över till plus.
Med 4 % diskonteringsränta blir Diskonterad återbetalningstid 10,3 år. Efter tio år är det ackumulerade diskonterade värdet fortfarande −4 003,88 kr, efter elva år +7 688,58 kr.
Räknar du med att besparingen ökar med 3 % per år krymper tiderna till 7,5 respektive 9 år.
Så tolkar du resultatet
Jämför återbetalningstiden med hur länge investeringen håller. En investering som betalar sig på åtta år men håller i tjugofem ger många år av ren vinst; en som tar tio år och håller i tolv är tveksam.
Kort återbetalningstid betyder också lägre risk, eftersom du får tillbaka pengarna innan mycket hinner förändras. Men den säger inget om vad som händer efteråt. Hur mycket investeringen totalt skapar visar nettonuvärde-kalkylatorn, och avkastningen i procent per år räknar du ut med internräntan.
Ska du jämföra två alternativ, räkna på båda med samma kalkylränta och samma antaganden om energipriser eller intäkter. Annars kan skillnaden i resultat bero på antagandena snarare än på investeringarna.
Var metoden används
Pay off-metoden är vanlig för energiinvesteringar som solceller, bergvärme, luft-vatten-värmepump och tilläggsisolering, och för företagens maskin- och IT-investeringar. Den passar också när du ska jämföra en dyrare men snålare bil eller vitvara mot ett billigare alternativ.
För ett företag som säljer produkter är break-even-kalkylatorn ofta mer relevant, eftersom den räknar i sålda enheter i stället för i år.
Vanliga misstag
- Räkna med bruttobesparing utan att dra av underhåll, service och försäkring.
- Glömma bidrag och skattereduktioner, eller räkna med sådana som inte gäller längre.
- Räkna med att dagens elpris eller räntenivå gäller i tjugo år.
- Låta investeringen bära sin egen finansiering: lånar du pengarna ska räntekostnaden ingå.
- Välja den kortaste återbetalningstiden utan att titta på livslängden.
Antaganden och begränsningar
Kalkylatorn räknar med kassaflöden en gång per år, en jämn tillväxttakt och en fast kalkylränta, och letar upp till 50 år framåt. Restvärde, skatt, avskrivningar och utbyte av delar under livslängden ingår inte. Kontrollera stöd, skatteregler och offerter innan du bestämmer dig.
Vanliga frågor
Vad är en bra återbetalningstid?
Den ska vara klart kortare än investeringens livslängd. Många företag kräver några få år för maskiner, medan längre tider kan vara rimliga för solceller eller värmepump som håller länge.
Varför är den diskonterade återbetalningstiden längre?
Varje framtida krona räknas om till ett lägre värde i dag, så det krävs fler år innan summan når investeringens belopp.
Varför får jag ingen diskonterad återbetalningstid?
Då hinner de diskonterade kassaflödena aldrig ikapp investeringen inom 50 år. Med 5 000 kr per år på 150 000 kr och 4 % ränta tar det 30 år enkelt räknat, men diskonterat räcker det aldrig.
Kan jag räkna med månadsbelopp?
Ange årsbeloppet, alltså månadsbesparingen gånger tolv. Resultatet kommer i år med en decimal.