Så använder du kalkylatorn
- Fyll i Nödvändiga månadsutgifter – boende, mat, el, försäkringar, transporter och lån, men inte nöjen.
- Välj Antal månaders buffert, till exempel 3 eller 6.
- Ange vad du har Redan sparat i bufferten.
- Skriv in vad Du kan spara per månad.
- Läs av Mål för buffertsparande, Kvar att spara, Tid för att nå dit och Månader som täcks i dag.
Så räknas bufferten
Målet är dina nödvändiga utgifter per månad gånger antalet månader bufferten ska räcka. Från det dras det du redan har. Det som återstår delas med vad du kan spara per månad, så ser du hur många månader det tar.
Mål = Utgifter × Månader, Tid = (Mål − Sparat) ÷ Månadssparande- Utgifter = nödvändiga utgifter per månad
- Månader = antal månaders buffert
- Sparat = det du redan har avsatt
- Tid = antal månader, avrundat uppåt
Kalkylen visar också hur många månader du klarar dig i dag och vad tre månaders utgifter motsvarar, som en lägsta nivå att sikta på först.
Exempel: 20 000 kr i månaden
Dina nödvändiga utgifter är 20 000 kr i månaden och du vill ha tre månaders buffert. Målet blir 60 000 kr. Du har 10 000 kr, så 50 000 kr återstår, och i dag täcker bufferten 0,5 månader.
Sparar du 2 000 kr i månaden når du målet på 25 månader. Med 3 000 kr i månaden tar det 17 månader. Vill du ha sex månaders buffert är målet 120 000 kr och det tar 55 månader med 2 000 kr i månaden.
Hur stor buffert passar dig?
Tre månaders utgifter är en vanlig utgångspunkt. En större buffert kan vara klok om du har osäker inkomst, är egenföretagare, har barn, äger hus med risk för stora reparationer eller saknar inkomstförsäkring via a-kassa och fack.
Har du stabil anställning, a-kassa och inkomstförsäkring kan en mindre buffert räcka. Det viktiga är att en oväntad utgift inte behöver betalas med kreditkort eller sms-lån.
Har ni ett gemensamt hushåll, räkna på hushållets gemensamma nödvändiga utgifter och bestäm tillsammans hur bufferten ska fördelas och var den ska ligga.
Så bygger du bufferten snabbare
- Sätt upp en automatisk överföring på lönedagen till ett separat sparkonto.
- Spara skatteåterbäring, bonus och andra extrapengar direkt i bufferten.
- Gå igenom utgifterna i budgetkalkylatorn för att hitta utrymme.
- Har du en dyr kreditkortsskuld: bygg först en liten buffert, betala sedan av skulden, se kalkylen för kreditkortsskuld, och fyll på bufferten efteråt.
- Välj ett sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti; jämför räntan med kalkylen för effektiv ränta.
Antaganden och begränsningar
Kalkylen räknar inte med ränta på bufferten och förutsätter samma sparbelopp varje månad. Den räknar heller inte med att utgifterna ökar över tid, så se över bufferten någon gång per år.
Bufferten är inte samma sak som långsiktigt sparande. Pengarna ska vara tillgängliga direkt och inte kunna sjunka i värde, så aktier och fonder passar sämre.
Vanliga frågor
Hur mycket ska man ha i buffert?
Ofta rekommenderas tre månaders nödvändiga utgifter. Har du osäker inkomst eller stora risker i boendet kan sex månader eller mer vara bättre.
Var ska jag ha min buffert?
På ett sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti, gärna skilt från lönekontot så att pengarna inte används till vardagen.
Ska jag spara buffert eller betala av lån först?
Bygg först en liten buffert så att nya oväntade kostnader inte hamnar på kortet. Betala sedan av dyra skulder och fyll på bufferten efteråt.
Räknas lön eller utgifter i bufferten?
Utgifter. Det du behöver om inkomsten försvinner är att kunna betala dina nödvändiga kostnader, inte att ersätta hela lönen.
Vad räknas som nödvändiga utgifter?
Boende, mat, el, försäkringar, transporter till jobbet och lånebetalningar. Nöjen, resor och prenumerationer kan pausas i en kris.