Budgetkalkylator med 50/30/20-regeln

Så använder du kalkylatorn

1. Fyll i din Nettolön per månad, alltså lönen efter skatt som kommer in på kontot.
2. Behåll fördelningen 50/30/20 eller ändra andelarna under Behov, Önskemål och Sparande & avbetalning av skulder så att de blir 100 % tillsammans.
3. Läs av beloppen i kronor och Årligt sparande.
4. Använd Fickpengar per vecka (önskemål) som en veckobudget för nöjen och småköp.

Så fungerar 50/30/20-regeln

50/30/20 är en enkel tumregel för budget: hälften av nettolönen till behov, 30 % till önskemål och 20 % till sparande och extra avbetalning på skulder. Den är inte en svensk norm utan ett sätt att komma igång utan att föra bok över varje krona.

Belopp per del = Nettolön × andel ÷ 100

• Behov = nettolön × 50 %
• Önskemål = nettolön × 30 %
• Sparande & skulder = nettolön × 20 %
• Fickpengar per vecka = önskemål × 12 ÷ 52

Behov är det du måste betala: hyra eller bolån, mat, el, försäkringar, transporter, barnomsorg och lånens minsta belopp. Önskemål är det du kan välja bort: restaurang, resor, kläder utöver det nödvändiga och prenumerationer. Sparande är buffert, pension och extra amortering.

Exempel: 30 000 kr efter skatt

Med 30 000 kr i nettolön ger 50/30/20 15 000 kr till behov, 9 000 kr till önskemål och 6 000 kr till sparande och skulder. Det blir 72 000 kr sparat per år och 2 076,92 kr per vecka att lägga på önskemål.

Räcker inte 15 000 kr till boende och andra fasta kostnader, prova 60/25/15: då blir behoven 18 000 kr, önskemålen 7 500 kr och sparandet 4 500 kr – 54 000 kr per år.

Anpassa budgeten till din situation

I storstäder kan boendet ensamt ta en stor del av lönen, och då är 50 % till behov svårt. Det är okej att börja med en annan fördelning; huvudsaken är att sparandet är en fast post och inte det som blir över.

Vill du veta vad som är rimligt för mat, hygien och andra hushållskostnader för just ditt hushåll har Konsumentverket en budgetkalkyl med referensvärden. Kombinera gärna den med den här fördelningen.

Tips för en budget som håller

• Betala dig själv först: flytta sparandet på lönedagen.
• Bygg först en buffert – se buffertkalkylen – och spara sedan mot mål med sparkalkylatorn.
• Har du dyra krediter, lägg en större del av 20 % på dem. Kalkylen för kreditkortsskuld visar effekten.
• Gå igenom prenumerationer och abonnemang två gånger per år.
• Följ upp efter en månad och justera andelarna efter verkligheten.

Antaganden och begränsningar

Kalkylen delar bara upp lönen i procent. Den vet inte vad dina faktiska utgifter är, och den tar inte hänsyn till oregelbundna kostnader som tandläkare, bilreparationer eller semester. Lägg undan till dem under sparande eller behov.

Kontrollera även hur stor del av inkomsten dina skulder tar med skuldkvotskalkylen.

Vanliga frågor